Usch vilken ångest jag fick igår kväll.
Först fick jag dödsångest. Ja tog väl mig ur de . Sen kom den där saknaden igen. Tårar bara kom och de gick inte att stoppa. Saknaden är för jävlig just nu.
Kom å tänka på alla gånger du tjatade på mig att jag skulle gifta mig. Å nu när jag äntligen ska göra de så finns du inte vid min sida. Du hade ju planerat att vara min tärna den dagen. Vet att du kommer å vara med oss den dagen iaf.

Tiden kanske läker sår. Men den kommer aldrig att ta bort saknaden. Tror den blir större för varje år.

Det sägs ju att alla ha en dubbelgångare. Å det kan jag säga att du har. Var helt säker på att jag såg dig i Borlänge när jag o Danne åkte tåg. Höll på att gå in i stolpe bara för de.

Nej nu ska jag kolla vad min bus unge till dotter gör.
Å kanske natta henne.